Mat o Dryck
Äta bör man annars dör man

chilliChilli - En stark vän

DSC 1114

När jag väl skaffat min första planta så tyckte jag att det var precis så kul som jag tänkt mig. Chillifrukterna gick faktiskt att äta. Jag vet inte riktigt vilken sorts peppar det var men de var bara marginelllt starkare än en jalapeno. När jag letade efter information om olika sorters chilli så lurade ajag ut att min planta troligtvis var en Anaheim, eller Anaheim Green. Det är en sort som är mild, bara 100-500 Scoville. Den har sitt ursprung i USA.

Anaheim Green
Hösten kom och plantan mådde inget vidare. Tanken att så nya plantor igen till våren växte sig starka och jag sparade frön över vintern.

Tidigt på våren byggde jag små primitiva växthus av plastfolie och ståltråd, dels för att höja värmen men även för att hålla fukten kvar hos de små fröna. Det fungerade hur bra som helst och jag fick ett helt gäng med spretiga små växter. De liknade inte moderplantan alls och inte växte det några Chillifrukter heller.

Satans skit!, jag anade att det var för bra för att vara sant.

Jag beskar plantorna kraftigt så de inte blev för spretiga och vips så började de blomma. Små vita blommor överallt på plantorna! 

DSC 1109

Man var ju vaken på biologilektionerna och vet att man måste pollinera blommorna för att få frukt. Det är inte så märkvärdigt som det låter. ta bara pekfingret och peta på alla blommorna så är det klart! Man kan säkert göra det här på ett mycket mer vetenskapligt vis om man vill men för mig så funkar det med .... pekfingret.

Chillifrukter

 

Plantorna klarar inte riktigt av vikten från frukterna så man får staga upp dem med blompinnar (det går lika bra att använda vanliga grillspettspinnar som är mycket billigare). Frukterna skördar man när det är röda och fina, chillifrukten lossnar lätt från stammen när frukten är mogen.

För variationen skull så tänkte jag att jag kanske kunde odla flera olika sorters peppar här hemma. Varför inte Habanero eller den kändaste av alla Piri-Piri. Hur löser man det problemet? Det är hur enkelt som helst! Det är bara att köpa en påse gott och blandat med olika chilifrukter på coop. De går utmärkt att plantera. Tro mig jag vet.

Nu är det läge att läsa på lite

Piri-Piri

Piri-piri är en liten chilifrukt som odlas främst i Portugal. I det portugisiska köket används piri-piri i grytor och till såser och marinader för grillad mat, ofta till kyckling eller fisk. Det är en av de minsta chilifrukterna, 2-4 cm lång. Den kan vara grön eller röd. Styrkan är het till mycket het. I Sverige går piri-piri att finna i många livsmedelsbutiker. Ursprunget är afrikanskt

Liten chilliplanta

"Piri-piri" betyder "Peppar-peppar" på Swahili, och den kallas även pili-pili eller peri-peri. Piri-piri är en generell term som i afrika passar in på vilken chili som helst. Men i Portugal refererar namnet till en specifik liten chili som påminner mycket om piquin.

Hur den kom till Portugal

Columbus tog med sig chilin från sin andra resa till "den nya världen", porugisiska handelsmän tog den sedan vidare till de afrikanska kolonierna Angola och Mozambique. Ganska snart hade chilin med hjälp av både fåglar, bönder och handelsmän spridit sig över hela afrika, den blev snabbt en populär krydda i den afrikanska maten. Handelsmän tog så småningom med sig chilin från Afrika till Portugal och kallad den då "piri-piri" efter den swahiliska termen.

Habanero

Habanero tillhör släktet Capsicum chinense som är en av fem chiligrupper. Namnet är lite förvirrande och det finns tre problem med det; Valet av namn på släktet, missbruket av namnet "habanero" samt förvirringen kring alla smeknamn. Släktet Capsicum chinense namngavs 1776 av Nikolaus von Jacquin, en holländsk fysiker som under åren 1754 till 1759 samlade plantor i Karribien åt kejsare Fransis I.   

Jacquin beskrev plantan som "chinense" i sitt verk "Hortus botanicus vindobonensis", och skrev "jag har namngivit plantan efter sitt hemland". Detta var ju självklart helt fel och har lett till missuppfattningen att habaneron skulle komma från Kina när den i själva verket kommer från Karibien och Sydamerika. 

Det andra problemet är ordet habanero (som ibland stavas habañero). Namnet representerar ofta i det engelska språket hela släktet Capsicum chinense. Släktet innehåller i själv verket dussintals olika chili. Namnet habanero är spanskt och refererar till en specifik chili från Yucatán Peninsula. Men eftersom amerikanska konsumenter var familjära med mexikansk chili i allmänhet så blev habanero ett uttryck för hela släktet chinense. Det gick till och med så långt att skribenter började kalla Scotch Bonnet för en typ av habanero, vilket är fel. Scotch Bonnet är en annan typ av chili fast från samma släkte.

Chillifrukt Habanero
Ytterligare ett problem är att habaneron har så många andra namn, bland andra Scotch Bonnet, Bonney peppar, Bonda man Jacques och Kongopeppar.

Hur är det då med kopplingen till Cuba? Betyder inte det spanska ordet habanero "från Havana". Chiliexperter har länge debatterat möjligheten att habaneron har ett kubanskt ursprung. Habaneron som idag odlas i mexikanska Yucatán Peninsula och Belize. De mexikanska chiliexperterna Cancino Laborde och P. Pozo Compodonico påpekar att habaneron är den enda chilin i Yucatán som inte har ett maya-indianskt namn. Detta skulle ju kunna betyda att den är importerad.
 

Ursprung

Det äldsta fyndet av en frukt av släktet chinense kan dateras 6500 år före kristus. Fyndet gjordes i Guitarrero-grottan i Peru. Denna frukt var med största sannolikhet inte odlad utan vildvuxen. Eftersom både odlade och vilda varianter av den brasilianska chinense finns idag så kan man fastslå att den kultiverats på samma sätt som det mexikanska släktet Capsicum annuum. Odlare har valt de större planorna och frukterna att odla nya på och med tiden de "inhemska" frukterna blivit större än de vildvuxna.

Habanerofamiljen

Men tanke på de stora skillanderna är det svårt att säga att det finns en typisk chinense. Plantorna varierar från 30 cm till en och en halv meter höga (det finns de som blivit över två meter). Bladen är bleka till mediumgröna, vanligtvis ovala till formen. Blommorna är vita med inslag av grönt eller lila. Den har två till sex frukter per "ledknut" vilket skiljer den från de flesta Capsicumsläkten som bara har en frukt. Storleken på frukterna varierar kraftigt.

Varianter

Orange habanero är antagligen den vanligaste och kommer ursprungligen från Yucatán Peninsula. De odlas kommersiellt i Californien och i Texas. De mäter vanligtvis mellan 80,000 till 200,000 scoville.

Red habanero odlas kommersiellt i Costa Rica och Californien. Varianten 'Red Savina' från GNS Spices, Inc. har blivit utnämnd som världens hetaste chili och har blivit uppmätt till 577,000 scoville.

Datil pepper är en mildare variant och odlas i St. Augustine, Florida. Styrkan är uppskattningsvis runt 40,000 scoville.

Scotch Bonnets är en typisk chili från karribien, den kallas även "Booney peppers" eller "Goat peppers" på vissa öar. Den är vanligtvis röd eller gul då den mognat. Styrkan är runt 100,000 scoville.

små piri piri

I år har jag gjort det enklare för mig. Jag planterade fröna väldigt tidig i köksfönstret hemma. Det ligger helt i söderläge och har ett stort element direkt under fönstret. Jag planterade fröna direkt i uppblött bomull och de har grott utan några problem.