G.

  • Gaddlöst bi samlar ingen honung.
  • Galna hundar få rifvet skinn.
  • Gamla bli ofta barn på nytt.
  • Gamla bockar ha styfva horn.
  • Gamla kar läka gerna.
  • Gamla kyrkor ha mörka fönster.
  • Gamla märken pläga ej ljuga. Man säger dock: Gamla märken stå ej länge.
  • Gamla narrar finnas ock.
  • Gamla räfvar, kloka ränker.
  • Gamla stöflar fordra mycken smörja.
  • Gamla svin hafva hårda trynen.
  • Gamla sår blöda gerna.
  • Gamla vägar och gamla vänner svika inte gerna.
  • Gamla vänner och pröfvade svärd äro i nöden guld värde.
  • Gammal katta läppjar ock mjölk.
  • Gammal kärlek rostar icke.
  • Gammal man går illa, men råder väl.
  • Gammal rygg är snart krökt.
  • Gammal räf går ej gerna på nätet.
  • Gammal räf går gerna i gammal glugg.
  • Gammal skada är svår att läka.
  • Gammal träta är snart upprifven.
  • Gammal är alltid äldst.
  • Gammalt bruk gäller ofta med laga kraft.
  • Gammalt hus och ung flicka ge alltid något att beställa.
  • Gammalt träd låter ej kröka sig.
  • Gammalt träd tål ej flyttning.
  • Genaste vägen är den bästa.
  • Genom sig sjelf känner man bäst andra.
  • Genvägar äro senvägar.
  • Gerna dertill, snart derifrån.
  • Gerna och snart gifvet är dubbelt gifvet.
  • Gerningar tala högre än ord.
  • Gif aldrig skinnet när du kan betala med ullen.
  • Gif en bonde gröt och mjölk, så vet han hvad han far.
  • Gif icke barnet så ofta det beder om något.
  • Gift dottren snart, om du ej vill att hon skall gifta sig.
  • Giftermål göras i himmelen.
  • Gifva af gifvet är ingen synd.
  • Gifven häst skall man inte se i munnen.
  • Gifvet är alltid vackert nog.
  • Girig buk blir aldrig full.
  • Girighet föder blinda barn.
  • Girighet glömmer redlighet.
  • Girighet och välde är modren till alla krig.
  • Girighet är en rot till allt ondt. (Esaiae 5: v. 8. m. fl.)
  • Girighet är ett bottenlöst fat.
  • Gladt sällskap gör vägen kort.
  • Glasögon, träben och löständer äro lika goda vänner.
  • Glädjen och sorgen följas gerna åt.
  • Gläds icke åt din nästas ofärd.
  • God diet gör fager och fet.
  • God dryck förderfvas i smutsigt kärl.
  • God hund lyder icke hvar man som lockar.
  • God knif är snart slipad.
  • God lydare blir god bjudare.
  • God rykt är hästens halfva foder.
  • God tjenare är sin lön värd. Äfven: behöfver inte vara rädd att begära ut sin lön.
  • God tro lönas med otro.
  • God tupp blir sällan fet.
  • God vara säljer sig sjelf.
  • God vilja drar lasset till bys.
  • God visa bör man inte sjunga till slut.
  • God värd frågar inte »om gästen vill.»
  • Goda barn aga sig sjelfva.
  • Goda varor få alltid köpare.
  • Goda verktyg göra arbetet lätt.
  • Goda vänner komma bäst objudne.
  • Goda vänner se icke efter många rätter.
  • Goda vänner är rikedom nog.
  • Goda vänners fel må man märka, men ej lasta.
  • Goda vänners kif är ny vänskap.
  • Godt att ha en vän i viken.
  • Godt att plöja med andras kalfvar.
  • Godt att sitta i vassen och skära pipor.
  • Godt att vara fogde, när ingen räkenskap fordras.
  • Godt folk är godt att göra med.
  • Godt göres sällan med godo.
  • Godt lag gör kort dag.
  • Godt mjöl har ock sina sådor.
  • Godt namn är bästa arf.
  • Godt samvete är daglig fägnad.
  • Godt sinnelag samlar honung från hvarje blomma.
  • Godt tilltal får godt gensvär.
  • Godt vett vill ha godt bruk.
  • Godt är det röda guld, en kaka bröd är ännu bättre.
  • Grann klädsel mördar tiden.
  • Gris grymtar som gammalt svin.
  • Grunda bäckar göra mycket buller af sig.
  • Grundsatser äro mer än reglor.
  • Grus är grus, om det också vore från Jerusalems murar.
  • Gråa hår äro dödens blomster.
  • Gråa hår äro ålderdoms prydnad.
  • Gråt minskar sorgen.
  • Gråtande barn gör sjungande amma.
  • Gud bevare mig för mina vänner; för mina fiender aktar jag mig sjelf.
  • Gud gifver alla mat, som han gifvit mun.
  • Gud gifver allom nog, men har dock ej sjelf mindre för det.
  • Gud gifver segern.
  • Gud hjelp oss alla tretton, sa’ krukmakaren när han föll och slog sönder sina tolf krukor.
  • Guds barmhertighet bor midt i verlden.
  • Guds rådkammare finnes ingen nyckel till.
  • Guds välsignelse gör rik utan möda.
  • Guds välsignelse växer som gräset.
  • Gudsfruktan är grunden till alla dygder.
  • Guld pröfvas i glöd och vän i nöd.
  • Guldet gör ofta domaren blind.
  • Guldet pröfvar mannen.
  • Guldet är aldrig så rödt, att det ej går åt för bröd.
  • Guldnyckeln läser upp alla lås.
  • Gunst gör en mild dom.
  • Gyldene betsel förbättrar inte hästen.
  • Gå till sängs med lammet och stiga upp med lärkan, är god ordning.
  • Gåfvor göra munkar andäktiga, fiender vänliga och alla villiga.
  • Gåfvor och gengåfvor vara längst.
  • Gårdshund är elak hund.
  • Gåsen går så länge i köket tills hon fastnar vid spettet.
  • Gästabud är läkarens skörd.
  • Göken lär hvart år att sjunga och kan ändå ingen annan visa än ku ku!
  • Göm en klut i tre år; behöfves den ej då, så kasta den bort.
  • Gömdt är icke glömdt.
  • Gömma guld under getrumpan; d. v. s. att förtro en hemlighet åt den, som icke kan tiga.
  • Gör din ovän godt, och bed Gud att han ej lönar dig det.
  • Gör din sak väl nog, så gör du den fort nog.
  • Gör rätt och räds för ingen.
  • Göra nitton gånger väl, men den tjugonde illa, får skam för alltsammans.