H.

  • Hade alla barn sitt rätta namn, så hette mången inte Hans.
  • Hade män blott mjölken, frågade man föga efter kon.
  • Haf kärleken, och gör sedan hvad du vill.
  • Hafva och få är inte detsamma.
  • Half rättvisa är half orättvisa.
  • Halfgjord geming bör hvarken lofvas eller lastas.
  • Han duger ej till skogvaktare, som rädes för buskarna.
  • Han duger ej till smed, som rädes för gnistorna.
  • Han duger ej till soldat, som inte kan tåla krutröken.
  • Han fick veta hvar David köpte ölet.
  • Han förstår att vända kappan efter vinden.
  • Han förstår sig lika mycket derpå, som suggan på väderqvarnen.
  • Han går långt, som går sakta.
  • Han måste lägga väl i matsäcken, som tänker lefva en annan ut.
  • Han ser inte oftare mild ut, än då by brinner och barn kastas i elden.
  • Han ser ut som tjuren på köttmånglarn.
  • Han är man, som gör mans gerning.
  • Han äter så han svettas och arbetar så han fryser.
  • Hand bör hand få.
  • Handhjelp är bättre än munhjelp.
  • Handla ärligen, så kan du svara djerfveligen.
  • Har fan bara fått ett hår, så tar han nog hela kroppen.
  • Har man det som klingar, nog får man den som springer.
  • Har man hunnit alnen, hinner man väl qvarteret.
  • Har man inte jungfrur, dansar man med madamer.
  • Har man inte kalk, så bör man mura med ler.
  • Har man sagt A, bör man äfven säga B.
  • Haren vill gerna sitta tort.
  • Harm gör helvete.
  • Hasta makligt gör gerningen bäst.
  • Heder byter seder.
  • Hederlig förlust är bättre än neslig vinst.
  • Helvetet blir aldrig fullt.
  • Helvetet, hafvet och den girige få aldrig nog.
  • Hemlig gåfva får lön i dagsljuset.
  • Hemlig ovän är värre än uppenbar fiende.
  • Hemlig sorg gör tungt hjerta.
  • Hemma håll styr på ditt lynne och ute på din tunga.
  • Hemma som en björn, borta som en skjuten örn.
  • Herodes och Pilatus äro goda vänner. 
  • Herrans fruktan är vishetens begynnelse.
  • Herrar och narrar ha fritt ord.
  • Herrebön är detsamma som befallning.
  • Herregunst är icke något arf.
  • Herrens pengar ligga bättre i undersåtens pungar än i hans skattkammare.
  • Herrskapsbarn bli ej alltid de bästa.
  • Hitta och tiga dermed har tjufven i barmen.
  • Hjelp dig sjelf, så hjelper dig Gud.
  • Hjelp, så blir du hulpen. (Jemf.: En glad gifvare älskar Gud).
  • Hjelpen är god utom i grötfatet.
  • Hjelper ej räfpelsen, måste lejonhuden stå bi.
  • Hjelplös hjelper Gud.
  • Hjertat är källan, tungan är rännilen.
  • Hoftrapporna äro alltid slippriga.
  • Hon är moder, som maten ger.
  • Hopp om bättring gör bördan lätt.
  • Hoppas när dig går som värst, frukta när dig går som bäst.
  • Hoppas och bida gör mången till narr. (Jemf. Sal. Ordspr. 21: 25).
  • Hoppas så länge du lefver.
  • Hoppet bär konungakrona.
  • Hoppet dör sist.
  • Hoppet gör ett sött lidande.
  • Hos stora herrar skall man ej tala utan att bli tillfrågad.
  • Hosta har hjelpt mången prest på predikstolen.
  • Hot dräper ingen.
  • Hufvudet är starkare än händerna.
  • Hugg äro behållna håfvor.
  • Hugger man ofvanom sig, sä falla spånorna i ögonen.
  • Hund är hund, om än han är aldrig så brokig.
  • Hundar och adelsmän stänga icke dörren efter sig.
  • Hundasår läkes med hundahår.
  • Hunden skäller på månen, den går dock sin gilla gång.
  • Hunden springer för maten, haren för lifvet.
  • Hundra år orätt blir icke en timma rätt.
  • Hunger håller ingen fastlag.
  • Hungern drifver hunden i band.
  • Hungern gör maten söt.
  • Hungern är bästa kryddan.
  • Hungern är en elak rådgifvare.
  • Hungern är ett skarpt svärd.
  • Hungra och vänta gör mannen otålig.
  • Hungrig mage är den bästa kock.
  • Hungrig mage är intet bröd för svart.
  • Hungrig åsna aktar ingen piska.
  • Hur svart är du? sade kitteln till grytan.
  • Husbondens öga gör hästen fet.
  • Husbondens öga gör mer än hans begge händer.
  • Husfred är husfröjd.
  • Hushyra och ränta hvila aldrig.
  • Hushåll utan hustru är lykta utan ljus.
  • Hushålla med limpan, så varar hon hela julen.
  • Huskors botas ej med tårar.
  • Hustru bör väljas med öronen, inte med ögonen.
  • Hustrun och ugnen tjena bäst i huset.
  • Hustrun äter när hon vill och hvad hon vill, men bonden när han får och hvad han får.
  • Hvad du kan göra sjelf, lägg icke på andra.
  • Hvad förstår en bonde sig på gurksallat?
  • Hvad gagnar det att ha kistan full, om fan har nyckeln till henne? d. ä. då egodelarna illa användas.
  • Hvad gagnar mycket veta och intet göra?
  • Hvad gör inte tysken for penningar?
  • Hvad hjelper det att tvätta korpen, han blir ändå aldrig hvit?
  • Hvad hjelper noga räknadt, när man betalar illa?
  • Hvad man icke vet, gör ej heller förtret.
  • Hvad man undandrager för vår Herre, det kommer alltid hin onde till godo.
  • Hvad som fattas på fågeln, det har han i fjädrarna.
  • Hvad som gör oss det största bekymret här i tiden, äro de olyckor och motgångar som ej inträffa.
  • Hvad som är skrifvet, det är skrifvet.
  • Hvad stort sker, det sker tyst.
  • Hvad suggan bryter, får grisen betala.
  • Hvad trenne veta, vet hela verlden.
  • Hvar dag för oss närmare mot den yttersta dagen.
  • Hvar dag har sin plåga.
  • Hvar och en blir salig på sin tro. (Jemf. 1 Joh. 5: 1, 12).
  • Hvar och en för sig, Gud för oss alla.
  • Hvar och en har sin smak.
  • Hvar och en har sitt kors att draga.
  • Hvar och en rosar sin vattvälling.
  • Hvar och en tycker sin väg vara den rätta.
  • Hvar och en älskar sitt, sa’ kråkan om sina ungar.
  • Hvar och en är herre öfver sin stackare.
  • Hvar och en är sin egen lyckas smed.
  • Hvar skulle väl slefven vara, om ej i grytan.
  • Hvardagsgrann är sällan grann.
  • Hvarhelst vår Herre har en kyrka, der bygger satan ett kapell.
  • Hvarifrån hjelpen kommer, så är den alltid god.
  • Hvarje by har sitt berg och hvarje berg har sitt troll.
  • Hvarje dag af vårt lif är ett blad i vår historia.
  • Hvarje fågel sjunger efter sin näbb.
  • Hvarje fågel tycker om sin sång.
  • Hvarje kar står på sin botten.
  • Hvarje kropp följes af sin skugga.
  • Hvarje land är födelsebygd.
  • Hvarje läger hafva sina pipare.
  • Hvarje narr sätter värde på sin kåpa.
  • Hvarje sak bör ses från mer än en sida.
  • Hvarje tupp är herre på sin sophög.
  • Hvarje uggla håller sina ungar för de vackraste.
  • Hvarmed någon syndar, dermed blir han straffad.
  • Hvarom tvänne förlikas, dermed har den tredje intet att göra.
  • Hvars och ens vilja är ens himmelrike.
  • Hvem vill väl vara hund för ett bens skull!
  • Hvete är bättre än bröd.
  • Hvita hår; få år (qvar).
  • Hvita höns värpa också vindägg.
  • Håll det träd i ära, som du har skugga af.
  • Håll med Gud, så håller Gud med dig.Håll medelvägen, så skall medelvägen uppehålla dig.
  • Hålle den, som hålla kan.
  • Håna inte den som lyckanär vrång.
  • Hår och skada vexa hvarje dag.
  • Hård nöt vill hafva skarpa tänder.
  • Hårdt mot hårdt, sa' käringen, föll mot hälleberget.
  • Håren ombytas med åren.
  • Häftig man fattas aldrig förargelse.
  • Hämnas på sin hustru är ingen heder.
  • Hämnden är den enda skuld som ej bör betalas.
  • Hög lycka bör ega djup grund.
  • Höga gåfvor, kort lif.
  • Höga herrar, djupa tankar.
  • Höga träd blåsa snarast omkull.
  • Högfärd störtar sig sjelf.
  • Högfärd är alla lasters drottning.
  • Högmod går för fall.
  • Högmod gör armod.
  • Högmod kostar mera än hunger, törst och köld.
  • Högsta rätt är stundom högsta orätt.
  • Högt embete, svår räkenskap.
  • Högt mod finnes såväl under vallmarströjan som sammetskjortelen.
  • Högt på pall gör djupt fall.
  • Högt stånd vill ha förstånd.
  • Hönan lefver såväl af sitt krafs, som lejonet af sitt rof.
  • Höra mycket och tala sparsamt är en hjeltedygd.
  • Höttar du, så slår jag.