N.

  • Naken qvinna drifver nöden att spinna.
  • Nakna komma vi hit, och nakna fara vi hädan.
  • Narrskeppet finnes i alla hamnar.
  • Nattgammal is är ej att lita på.
  • Naturen vill hafva en god ledsven.
  • Nitton handtverkare, tjugo olyckor.
  • Njugg spar och fan tar.
  • Nordanvinden är kall, den komme från hvad håll som helst, sa’ gumman.
  • Nu sitta vi alla bra, sa’ katten, satt på fläsket.
  • Ny herre, nya lagar.
  • Ny läkare, ny kyrkogård.
  • Nya fat behålla första smaken länge.
  • Nya qvastar sopa väl.
  • Nya vänner äro som nya skor; de gamla äro trefligast.
  • Nykommen är icke alltid kärkommen.
  • Nykommet är oftast kärkommet.
  • Nykter själ trifs alltid väl.
  • Nytta med nöje förenad ger bästa trefnad.
  • Nyttja det goda medan du har det.
  • Nyttja, vinden, du vet ej hur länge den varar.
  • Nytämd häst, nygift hustru och nybakade löjtnanter äro tre stolta ting.
  • Någonting bör det väl bli, antingen ägg eller ungar.
  • Något for något, intet för intet.
  • Något för ögonen, intet för baken.
  • Något hvar vill gerna vara det högsta hönset i korgen.
  • Något är dock mera än intet.
  • Några sjukdomar kureras med medicin, men flera med tålamod.
  • När Adam plöjde och Eva spann, enhvar var då en adelsman.
  • När alla andra fåglar flyga bort, stannar kråkan qvar.
  • När armen krökes, då gapar munnen.
  • När barnet får sin vilja fram, gråter det ej mer.
  • När barnet är dödt, är fadderskapet allt.
  • När brunnen är torr, vet man dess värde.
  • När buken blir trind, blir tjenaren styf.
  • När citronen är utpressad, kastar man skalet på gatan.
  • När den blinde bär den lame, komma de begge fram.
  • När den onde sjuknar, vill han bli munk.
  • När det regnar på presten, så dryper det på klockarn.
  • När det regnar välling, så är skeden borta.
  • När det skjutes med silfverlod, är fästningen lätt vunnen.
  • När djefvulen vill skörda, utsår han högfärd.
  • När du vill göra ondt, så sök ett ställe der Herren ej ser dig.
  • När dålig tjenare får råda, så är herr’n i våda.
  • När en blind skall leda en blind, falla de begge i gropen.
  • När en gås dricker, så dricka alla de andra.
  • När en hund tjuter, så tjuta de alla.
  • När ett lass stjelper, falla alltid smulor derutaf.
  • När fattig man blir glad, får man höra många oläten.
  • När fingret är ringadt, är flickan tingad.
  • När flugan kommer för nära ljuset, sveder hon sina vingar.
  • När fåret retas med ulfven, står dess pels i våda.
  • När fåret är stulet, säger herden att vargen har tagit det.
  • När gamla mor böljar skumpa, står hon icke att stilla.
  • När gammal giga får nya strängar, så knarrar hon ock.
  • När glädjen står i taket, står sorgen i förstugan.
  • När grannens vägg brinner, står din egen i fara.
  • När grodorna greto efter en kung, så fingo de en stork.
  • När Gud vill straffa en hederlig man, så gifver han honom en vacker dotter.
  • När guldet förer ordet, gäller ingen visdom.
  • När gåfvor tagas är friheten såld.
  • När gåsen tror på räfven och räfven på vargen, så äro begge om en hals.
  • När gåsen vill ge en fjäder åt hvar och en, så fryser han sjelf ihjäl.
  • När hand fyller hand, trifves både folk och land.
  • När herden felar, fara ock fåren vill.
  • När hin håle blir gammal, så gör han sig till munk.
  • När hin håle har fått ett finger, tar han gerna hela handen.
  • När hin onde predikar passionen, är han minst att tro.
  • När hoen är tom, så bitas grisarna.
  • När hufvudet värker, så är hela kroppen sjuk.
  • När hunden skäms, gömmer han rumpan.
  • När hunden är död, hoppar haren trygg på hans rygg.
  • När hvar och en gör sitt, blir allting gjordt.
  • När hvar och en gör som han vill, så gör han som han är till.
  • När hvar och en sopar för sin dörr, blir gatan snart ren.
  • När hvar täckes sitt, så blir all mat äten och alla flickor gifta.
  • När höken vaktar kycklingarna, blir hönsehopen tunn.
  • När kalfvar ej finnas, rifvas vargarne inbördes.
  • När katten är borta, dansa råttorna på bordet.
  • När katten är mätt, så leker han med råttan.
  • När kon inte har hö, så äter hon agnar.
  • När kråkan manar ut örnen, gäller det hennes kappa.
  • När kung David blef gammal, sjöng han fromma psalmer.
  • När kungarna slåss, få undersåtarne släppa till skinnet.
  • När kärare kommer, måste kärt vika.
  • När leken är som bäst, skall man sluta.
  • När lerkrukan får griller, så vill hon åka.
  • När lyckan är som bäst, skall man frukta mest.
  • När man ej vill se, hjelpa hvarken ljus eller glasögon.
  • När man fångar en lax, kan man gerna mista kroken.
  • När man fått gult hår, vill man ock hafva krusadt.
  • När man ger tiggar’n ost, så vill han steka’n också.
  • När man klår svinet, lägger det sig i solen.
  • När man målar djefvulen på väggen, kommer han.
  • När man ser öronen på vargen, är han inte långt borta.
  • När man snyter ljuset för nära, så slocknar det.
  • När man spar på hafran, blir gåsen ej fet.
  • När man tager in med händer och gifver ut med säckar, är det snart gjordt.
  • När man talar om trollet, är det icke långt borta.
  • När mjölnaren är utan bröd, är helt säkert missväxt i landet.
  • När modet stiger, sjunker lyckan.
  • När många spotta på en sten, blir han snart våt.
  • När många tigga i en påse, blir den snart full.
  • När nöden är störst, kommer hjelpen först.
  • När nöden är störst, är hjelpen närmast.
  • När ockraren dör, gläda sig fyra: arfvingarna åt pengarna, klockaren åt liket, den fattige åt godt köp på bröd, och fan åt själen.
  • När olyckan vill till, bryter man så lätt ett ben på golfvet som i skogen. (Jfr Syr. 3: 27—29).
  • När paddan kommer till välde, vet hon intet återhälle.
  • När penningen talar, tiger gemenligen hvar man.
  • När rimfrost är på berget, är det visserligen kallt i dalen.
  • När råttan är mätt, smakar mjölet bäskt.
  • När räfven predikar för gåsen, så är hennes hals i fara.
  • När sannt kommer fram, får lögnen skam.
  • När silfver och guld är förtärdt, griper man till jernet.
  • När skrifvaren icke duger, så ger han pennan skulden.
  • När skräddaren hvilar, så rostar nålen.
  • När solen skiner, behöfves ingen lykta.
  • När solen skiner, frågar ingen efter månen.
  • När solen skiner, tag din kappa.
  • När spelmannen ler, går harpan väl.
  • När stoltheten äter middag med fåfängan, äter hon afton med föraktet.
  • När stora herrar träta, sätter fattig man håret till.
  • När suggan ej vill vall, har hon många förfall.
  • När svärd drages ut, står segren i Guds hand.
  • När säcken är full, knyter man till den.
  • När tiggaren ger stackaren, så är glädje i himmelen.
  • När tjufvarne komma i träta, får bonden sin ko igen.
  • Nar tjufven kastat bördan, är han lik annat folk.
  • När tokigt skall gå, hjelper man gerna sjelf till.
  • När trädet faller, hemtar hvar och en ved åt sig.
  • När trädet fallit, vilja alla på det med yxan.
  • När två hundar bitas om ett ben, kommer en tredje och tager det bort.
  • När två träta, säga de ej båda ett.
  • När töserna komma till torgs, få krämarne pengar.
  • När ulfven och herden sjunga ett, så är inte fårets ofärd långt borta.
  • När ulfven tjuter, vänder han gapet mot himmelen.
  • När vattnet står upp i munnen, lärer man snarast simma.
  • När veden är slut, slocknar elden.
  • När viljan spelar mäster, har rätten föga att säga.
  • När våld går för lag, är bättre vara herre än slaf.
  • När väl är gjordt, tackar hvar sig.
  • När åkern blir gödd, så blir bonden född.
  • När äpplet är moget, så faller det.
  • Nära vid målet bör man ej vända om.
  • Närmast elden blir först bränd.
  • Nässlan bränner både vän och ovän.
  • Näst intill är icke träffadt.
  • Nästan slår ingen man af hästen.
  • Näsvisers knif är alltid först i smöret.
  • Nöd gör tilltagsen.
  • Nöd gör tvungen vänskap.
  • Nöd lärer bedja.
  • Nöden har ingen lag.
  • Nöden är den bästa läromästaren.
  • Nödens väg och brottets löpa hvarandra nära.
  • Nödvändigheten är uppfinningens moder.
  • Nöjet lättar bördan, vällust ökar den.

 

%MCEPASTEBIN%