På Resa
Att resa - är att resa långt - och aldrig återvända

Kulturell etik För att visa respekt kan man tänka på hur man klär sig när man besöker Nepal. Vad som anses respektabelt beror på ålder, kön och civilstånd.

 

En äldre kvinna klär sig i en kjol som är vid så att hon kan sitta på golvet korsbent utan att den åker upp eller glipar. Det är också helt okay att ha byxor för kvinnor, gärna med en tröja/blus som går ner över rumpan om byxorna inte är så vida. Män klär sig dock med fördel inte i kilt eller andra traditionella svenska kläder som folkdräkt etc.

På vandringen fungerar längre bermudasshorts. Kvinnor bör udvika korta kjolar, korta kortbyxor (ni vet sånna där hela häcken sticker ut), djupa ur-ringningar och toppar med ”bikinistuk”.

I städerna kommer vi dock att se yngre nepalesiska kvinnor som har senaste tajta jeansmodet!

På vandringen genom byarna kan det uppskattas att man lagt sig vinn om att inhandla en ”punjabidress” om man tycker att de är fina. Punjabidressen är vida tunna byxor under en lång tunika och kan köpas i Kathmandu.

Det är inte självklart att det är tillåtet för västerlänningar att besöka hindutempel. Förvissa dig om detta INNAN du går in på tempelgården. I det stora Pashupathinath-templet kan en-dast hinduer gå in i själva templet. Skor, skärp eller plånböcker i läder skall inte tas med i tempel. Eftersom läder kommer från ett dött djur anses det orent.

Man tar av sig skorna innan man går in i hus och helgedomar. Det gäller även kristna kyrkor.

Man frågar alltid innan man går in i ett kök eller fram till en plats där mat kokas.

Det betraktas som ytterst ouppfostrat att kasta skräp på en eld på vilken det lagas mat. El-den är helig.

De flesta nepaleser har inget emot att bli fotograferade och många kommer kanske att poserar för dig. Detta är dock ingen självklarhet, speciellt inte för kvinnor. Visa hänsyn genom att fråga först. En gest brukar räcka för att göra sig förstådd.

Att betala för att ta fotografier skall undvikas. Det kan begäras på platser som har mycket utländsk turism.

Dela inte ut någonting (pengar, godis eller pennor) till barn eller vuxna i de byar vi passerar. Det gör dem till tiggare. Om någon gör något för dig och du vill ge något tillbaka, så stäm gärna av med din färdledare vad som är rimligt och till vem det bör ges.