På Resa
Att resa - är att resa långt - och aldrig återvända

Kilimanjaro expedition 2011-2012 dag två:
Machame Huts - Shira Caves

Machame HutsDatum: 1 Januari 2012
Distans: ca 6 km
Höjdstigning: 1000 meter
Mål: Shira Caves 3840 meter över havet

När jag vaknar upp på den andra dagen är äventyret verkligen ett faktum.

Man behöver bara sticka ut skallen genom tältöppningen för att se bergets magnifika storhet!

Jane är snäll och har smetat in mig ordentligt med solkräm.

Solen är verkligen inte att leka med här på berget och inget under solfaktor 30 duger för något.

Jane SolkrämNär man är på hög höjd så finns inte mycket atmosfär kvar att filtrera bort UV-strålningen, då är det extremt lätt att bränna sig.

En av expeditionens deltagare har klättrat Kilimanjaro tidigare, hans har hemska historier att berätta om att han blev såpass bränd att att vissa hudpartier blev helt svartbrända av solen.

Efter en riktigt god frukost så bär det av i det fantastiska vädret, vi har strålande solsken.

Den låga skogen byts snart ut mot kargare buskigare växtlighet och vandringen övergår snart i riktig klättring där man får använda både händer och fötter.

UppförsbackeJag har envisats med att använda ett par knallgula tunna liners för att slippa bränna händerna, de börjar så sakta byta sin färg till en betydligt mörkare nyans.

Mina kära vänner garvar rått över killen som travar runt i diskhandskar på Kilimanjaro.

Stigningen är kraftig och man börjar bli andfådd när man traskar på utan att tänka sig för, men naturen är verkligen spektakulär.

Guiderna säger Pole pole hela tiden.

Det betyder sakta, sakta.

Anpassningen till höjden går tydligen enklare om man går långsamt och andas kontrollerat.

Peter Under VattenfallPå ett ställe kommer vi fram till ett vattenfall som man kan kliva in bakom, lite Fantomenvarning över det hela.

Efter en längre klättring i dimma så bryter vi liksom igenom världsaltet. Molnen tar helt plötsligt slut och vi kliver in i ljuset som såklart ska skina på allt som är lite bättre än resten.

Det känns verkligen som om vi är "ovanför", jorden är nedanför och vi är liksom lite närmre himlen.

Efter en stunds fruktlös väntan på att änglarna skulle komma insvepande och lira lite harpa för oss så gav vi upp.

SvempaEn av deltagarana tyckte det är läge att göra en alldeles egen liten symbolisk handling till gruppens stora glädje.

Hela den här dagens vandring sker med hakan vid fotknölarna. det är så enormt vackert och naturen liknar verkligen inget jag sett tidigare.

Skägglavar hänger från träden som i sin tur på något omöjligt vis klänger sig fast på de branta sluttningarna där vi passerar.

Väl uppe på Shira plattån så börjar slutetappen mot lägerplatsen. Vandringen går i flackt landskap och jag känner mig både glad och stark

Det är något som inte kommer att vara för evigt...

Shira CavesVid Shira lägret är det första gången stora svarta korpar med kraftiga näbbar börjar dyka upp. De är inte ens speciellt skygga för oss människor.

Man undrar ju om det är något de där asätarna känner till som inte jag vet...

Lägret ligger helt oskyddat ute på tundran och avlägset i fjärran så sticker Kilimanjaro upp

Helt magnifikt!