Det är enormt viktigt att ha kunskap om ur du klär dig på bästa vis. I en krissituation handlar det om skillnad mellan liv och död
Här finns färdiga listor med packningsförslag, både för den kortare fjällvandringen och för den längre expeditionen på andra sidan jordklotet
Idag är det svårare än någonsin att välja rätt utrustning. Utbudet är enormt och det är inte ovanligt att dyra prylar egentligen är riktig skit.
Vaccinationer är en stor industri i sig. Det är lätt att bli skeptisk till hela prylen. Samtidigt är det inte kul att komma hem allvarligt sjuk från en långresa.
Tar man med sig egen mat på en expedition i Nepal eller Afrika? Vad tar man med sig för mat när man ska vandra i fjällen?
Researrangörerna är många och kampen om kunderna är knivskarp. Vad är egentligen bästa pris? Hur kul är det att bli lurad...

Mount Everest 2106

Jag kan ju inte påstå att jag var superpigg när klockan ringde idag. Men vi masade oss iväg ner till hotellobbyn som låg helt öde, kanske inte så konstigt med tanke på att klockan bara var strax efter fyra. Telefonen ringer argt och ut kommer en yrvaken portier, lyfter på luren och lägger på igen utan att säga ett ord…sen får han syn på oss och ser lite skamsen ut.

Nåväl de prylar som inte ska med upp i bergen blev undanpackade och vi kunde dra till flygplatsen. Stämningen är upptrissad i det internationella sällskap som ska flyga till Lukla, det märks tydligt att alla vet hur det är ställt.

Flygplatsen i Lukla slår ett alldeles eget världsrekord, nämligen världens kortaste landningsbana. Och den vinner med hästlängder!

Stället vi övernattar på är riktigt lyxigt. vi har faktiskt eget badrum och det är inget som kan betraktas som normalt, oftast delar man även toan. Middagen består av tomatsoppa, dahl bat och mango till efterrätt, jag blir proppmätt.

Att vakna i Namche Bazar är speciellt, poliser slår i en klocka varje timme (åtta glas ding -ding) man hör djur väsnas, på regementet i närheten hör man drillserganter ropar ut order till de meniga.

Peter får ett paket med godis och brev från Freja och Stina. Hipp hipp hurra på födelsedagen!

Grötfrukost och kokta ägg vilket är lite svårt att få i sig på morgonen.

Sedan är det dags att ta farväl av Namche, till klarblå himmel vandrar vi upp för trapporna och ut ur stan. Vandringen börjar snällt längs bergssidan på en hårt stampad bredare stig som vi delar med vandrare och sherpas och nu börjar yaktransporter trängas med oss emellanåt. Stigen svepte fram ut med bergssidan och visar Nuptse, Everest, Lohtse och Amadablam som vita vackra toppar i fjärran. De kommer lite närmre ju längre vi vandrar.

En vit stupa med Amadablam i bakgrunden är en otroligt vacker syn under vandringen. Efter ett par timmar är det dags att ta sig an en mycket brant bergssida, vi kämpar på utför i hundratals meter, tidvis genom att kliva ner på stenblock och stentrappor och tidvis i sandiga branta stigar.

Det gäller att ha bra knän. Vi vandrar ibland i skog som liknar våra tallar med enorma kottar. Längst ner i dalen väntar en hängbro över den turkosa forsen och vi vandrar under bron innan vi tar oss upp och vinglar över till andra sidan för lunch.

Framme i Dibuche så tar vi oss snabbt in på rummet, Peter går på toa och sedan raskt i säng. Inget häftigt födelsedagsfirande men väl en chatt med Freja och att få höra lite hur det är hemma.

Lite vitlökssoppa till kvällsmat och tabletter för magen så hoppas vi på en bättre mage imorgon bitti.

Vi vaknar verkligen upp till en aning omtumlande dag. Alla är på och pratar med varandra på ett helt oförställt och kamratligt vis. Vid frukosten blir några skärmklipp på Janes telefon värsta diskussionsämnet. Alla flockas kring bordet för att försöka sig på att förklara det som skett. Det som var så svårt att förklara. Kvinnan som driver lodgen förklarar för oss att alla Nepalesare blir väldig rädda när marken skakar. Efter den stora jordbävningen som drabbade landet för ett och ett halvt år sedan så har många familjer lidit av stora svårigheter, hem har förstörts, vänner och familj har dött och mycket inkomst har försvunnit då turisterna inte vågat sig tillbaka i samma utsträckning. Hon pekar på familjens stenhus som ligger nära lodgen och säger att hon var orolig att det skulle falla ihop nu på morgonen. Det är skadat sedan tidigare och familjen vet att de kommer att behöva plocka ned för att bygga upp det igen men hoppas göra det framåt sommaren.

Familjens Silverhjärtas Nordiska Vandringar

Jane och Peter Silverhjärta har alltid trivts i naturen och det är där familjen hämtar kraft. Det kan vara i skogen, det kan vara vid vatten men det är alltid nära moder jord

/Jämtlandstriangeln%202019
Strax efter midsommar hade vi tänkt att köra Icebug Extreme challenge i Norge. Eventet ställdes in och vi bestämde oss för att vandra i jämtlandsfjällen istället. SMHI:s information om vädret gjorde oss inte direkt muntra. Regn, regn och åter regn!
/Sörmlandsleden%202018
Under påsklovet 2018 ville Stina Silverhjärta ge sig ut och vandra på Sörmlandsleden. Att vintern inte var över kände som ett mindre problem i sammanhanget.
/Helags%202016
Karin, Noel och Mathilda Silverhjärta hängde med upp på årets fjälltur och det blev en strapatsfylld sommar med många skratt.
/Fjällen%202013
Familjen Silverhjärta hade en fantastisk semester i fjällen 2013 med besök i björnland, vandring på Sonfjället och övernattning inne med vargarna på Järvzoo!
/Jämtlandstriangeln%202012
Under vinterlovet ville Freja Silverhjärta utmana sig själv och genomföra ett verkligt äventyr. Vandra en del av Jämtlandstriangeln på vintern
/Sörmlandsleden%202012
Under sommaren vandrade vi en del av Sörmlandsleden. Vildmarken finns närmare Stockholm än man kan tro
/Fjällen%202011
2011 tog vi en tur till fjällen. Den här gången skulle Stina Silverhjärta vandra på Jämtlandstriangeln för första gången!
/Härjedalsfjällen%202007
Familjen Silverhjärta tog sin skrotiga metallicblå Volvo 740, lika stabil som en pansarvagn och drog upp till fjällen för att vandra och ha det bra.
/Brasilien%202007
Över jul och nyår 2007 reste familjen till Brasilien, ett fantastiskt äventyr för oss alla.
/Kilimanjaro%202011
Vintern 2011 reste Jane och Peter Silverhjärta till Afrika för att umgås med fantastiska människor och bestiga Kilimanjaro
/Annapurna%202013
Peter och Jane Silverhjärta reste under 2013 ner till Nepal för att vandra till Annapurnas basläger.
/Florida%202014
Jane Silverhjärta flydde sin födelsedag och reste till Florida för att gå på nöjesfält och simma med delfiner
/Mount%20Everest%202106
Peter Silverhjärta valde att fly sitt femtioårsfirande och valde istället att vandra i Himalaya med Jane Silverhjärta
/Hong%20Kong %202016
Peter Silverhjärta har alltid haft en dröm om att besöka den brittiska kronkolonin Hong Kong. Nu var det så dags att göra verklighet av detta och det blev en fantastisk resa
/London%202018
Stina Silverhjärta utropade"I want to break free!" och fick storasyster Freja Silverhjärta att följa med på den första egna semesterresan. De styrde kosan mot London.

Cookies GDPR